Är fukt dåligt för oss?

Det är nu allmänt accepterat (WHO: s riktlinjer (2009) med flera nyligen granskad av Mark Mendell (2011)) att fuktiga hem är dåligt för hälsan för många människor, inklusive astmatiker (särskilt svår astmatiker) och de med andra luftvägssjukdomar. Bortsett från risken för Aspergillus exponering (vilket är ett särskilt problem för personer med tillstånd som t.ex KOL, ABPA och CPA) det finns många andra hälsorisker i ett fuktigt hem (till exempel andra svampar, lukter, damm, insekter med mera). Barn och äldre är särskilt utsatta.

Det finns goda bevis för att investeringar i att göra hem mindre välkomnande för fukt och mögeltillväxt har en direkt gynnsam effekt på människors hälsa. Detta är inte längre ett ämne som diskuteras seriöst – fukt är dåligt för hälsan. Exakt vad det är med fukt som är dåligt för vår hälsa är fortfarande starkt omtvistat, men förekomsten av fukt är det inte.

Var kommer fukt ifrån?

Många hem drabbas av fukt vid ett eller annat tillfälle. I vissa länder klassificeras upp till 50 % av husen som fuktiga, men i rikare länder är frekvensen av fuktiga hem satt till cirka 10 – 20 %. Vissa orsaker är uppenbara, till exempel översvämningar (blir vanligare i vissa delar av världen tack vare den globala uppvärmningen) eller stora inre rörsprängningar, men andra fuktkällor kan vara mindre lätta att se. Dessa inkluderar:

• Läckage av regnvatten genom yttervägg (trasig ränna)
• Läckande VVS (dolda rör)
• Läckande tak
• Penetration av regn genom väggar
• Stigande fukt

Men det finns många fler, ännu fler källor i ett ockuperat hus som du kanske inte inser är viktiga orsaker till fukt:

• Vi (och våra husdjur) andas ut och svettas fukt
• Matlagning
• Duscha & bada
• Torka tvätt på radiatorer
• Att hålla husdjursfiskar
• Oventilerade torktumlare

Det har uppskattats att dessa vattenkällor kan sätta 18 liter vatten (som vattenånga) till luften i det typiska hemmet per dag!

Vart tar all denna vattenånga vägen? I de flesta hem tidigare fanns det tillräckligt med vägar för att fuktig luft skulle kunna passera ut ur en byggnad utan ytterligare hjälp. På 1970-talet sägs medeltemperaturen i ett hem i Storbritannien ha varit 12^oC, dels för att det fanns lite centralvärme och dels för att den värme som fanns snabbt skulle försvinna genom sprickor och luckor i byggnadskonstruktionen och i strömmen av varm luft som skulle strömma upp genom skorstenen på den genomsnittliga kolelden! Kommer du ihåg att alla måste bo i ett rum runt elden för att försöka hålla värmen inne?

Nuförtiden förväntar vi oss mycket högre rumstemperaturer och tack vare centralvärme, tvåglasfönster, tättslutande dörrar och täta golv (för att inte tala om bristen på ventilationsgaller i moderna bostäder) tenderar vi att nå en temperatur på 18 – 20 grader.^oC i de flesta av våra hus och i mer än ett rum per hus. Bristen på ventilation håller kvar fukten i våra hem, de högre temperaturerna gör att luften kan hålla mer fukt.

Alla dessa faktorer sätter vatten i luften i våra hem som kan sätta sig och bilda kondens på vilken yta som helst som är tillräckligt kall. Dessa ytor kan innefatta kalla ytterväggar (och väggar i ouppvärmda rum), kallvattenrör, kylslingor för luftkonditionering, fönster och många fler. Med tiden kan detta orsaka tillräckligt med fukt för att främja mögeltillväxt – en del av det direkt på de kalla väggarna och en del orsakat av kondens som droppar på väggar etc.

Väggar som är täckta med papper eller tapetklister är perfekta underlag för mögeltillväxt när det väl finns tillräckligt med fukt. Vissa väggar (t.ex. solida väggar med en tjocklek som vetter mot utomhusluften, väggar utan fuktig skikt) byggdes uppenbarligen under förutsättning att vatten skulle tillåtas tränga igenom dem och de fungerar bra och håller sig torra. Men om någon täcker dem med en vattentät beläggning som icke-porös färg eller ogenomtränglig tapet kan fukten samlas i väggen och orsaka problem.

Det finns många fler exempel på orsaker till fukt och det kan vara mycket svårt att diagnostisera korrekt. Husägare rekommenderas att anställa fuktkonsulter noggrant, eftersom det finns problem med arbetsstandarden i denna industri i Storbritannien. En forskningsartikel skriven av Which! konsumenttidningen i december 2011 avslöjade omfattande bedömningsfel från några av de största fuktsäkringsföretagen. Många (5 av 11 testade företag) gav dåliga råd med dyrt och onödigt arbete som rekommenderas

Vi föreslår att du kontaktar en fullt kvalificerad besiktningsman men det kan vara svårt. Det är vanligt att anställda på fuktsäkringsföretag kallar sig "fuktmätare" med bokstäver efter namnet; i värsta fall kan detta betyda att de helt enkelt har klarat en kort kurs (3 dagars handledning) i fuktdiagnostik och reparation. Många kommer att ha ytterligare erfarenhet och kommer att vara mycket kompetenta men det finns en stark indikation från Vilken! undersökningen är inte allt som det borde vara. En korrekt kvalificerad byggnadsinspektör måste studera i tre år till examensnivå (i själva verket studerar de i ytterligare två år för att få tillträde till ett universitet i första hand) för att börja lära sig sitt yrke. Användning av ordet "Surveyor" har många betydelser i Storbritannien!

Royal Institution of Chartered Surveyors (ett internationellt organ som upprätthåller standarder över hela världen) och Institutet för specialistinspektörer och ingenjörer (Storbritannien specifikt) kan ge råd om att hitta en besiktningsman som passar dina behov.